The VIZUAL Blogg!

2015-02-15
20:40:00

Youtube Fanmeet 14 Feb 2015
Igår drog jag iväg till Stockholm för att träffa några Youtube människor. Dessa fyra var GassyMexican (Gassy), EatMyDiction1(Diction), lolrenaynay (Renée) och ZeRoyalViking (Ze), alla från USA så det är inte så ofta dom är i Sverige precis.
Och jag måste säga att det var en av dom bästa dagarna i mitt liv. Jag hade hur kul som helst och jag älskade varje minut.
Även om det började lite awkward i och med att en tjej jag lärde känna där mer eller mindre knuffade in mi i Gassys armar. <.<
Men han var hur cool som helst angående det. Han sa bara "You look like you want a hug. Oh, you're being pushed!", skrattade till lite och så fick jag en kram. *dorky fangirl flail*
Jag hjälpte även de andra fansen genom att ta bilder på dom med Gassy, och som tack för det fick jag ett business card från honom (enda människan som fick det, yay!)
Alla fyra spelade även in korta meddelanden till en tjej jag började prata med tack vare fanmeetet som inte kunde komma, så även hon blev sjukt glad. Gassy callade mig "a very awesome friend" och Ze var den enda som frågade efter mitt namn. Så sjukt underbart.
Mot slutet av dagen fick jag dom även att signa mitt boobage, because why not? XD
Min Twitter höll på att få min telefon att explodera på tåget hem för att jag hade laddad upp bilder o så från dagen som Gassy, Renée, Diction och Ze retweetat och så. It was an odd feeling.
Aja, all in all en underbar dag. Hoppas dom kommer tillbaka nån mer gång, haha. <3

2014-06-15
11:21:40

Ses på StorCon!
Hej hopp alla!
Igen, dåligt med updateringar, jag vet. Haft fullt upp med Änglarna som vanligt. Vi är inne på sista helgen, och sista dagstids föreställningen är på tisdag. Det har varit kul, men exhausting.
Mamma kom och såg oss igår och tyckte Ljuva 60-tal var underbar. Hon fick en fribiljett eftersom att jag jobbat så mycket, både på scenen, bakom scenen och med försäljnng av antingen program, fika eller lotter. Så I have been busting my butt off for them. Men det har varit kul.
 
Igår blev det klart att jag faktiskt kommer på StorCon. Grejen var det att jag har haft så fullt upp med Änglarna att jag hade helt glömt bort att StorCon är om två veckor. Det kom jag ihåg igår när min kompis Seikis påminde mig om det. Paniken jag fick var inte kul. En av mina cosplays är långt ifrån klar, och jag hinner inte köpa det sista (en klänning) för den. Jag ska kolla igenom Hagateaterns garderob och se om jag hittar något där, men gör jag inte det har jag en back-up cosplay planerad med hjälp av Seikis. Ska dessutom laga min keps som gick sönder för ett tag sedan, samt att jag måste leta efter ett linne för de jag har är för små, trots att de är XL (freaking Asien storlekar XD). Måste även leta upp de grejer jag har till mina andra cosplays.
 
Å, blivit så pepp, oavsett om det blir min första planerade cosplay eller back-up cosplayen som blir. Bestämt att möta upp Seikis i Uppsala, och där tar vi oss till Storvreta via buss. Ska bli så KUL att se henne igen! Var typ ett år sedan! Haha. Och StorCon kommer bli awesome, det är jag säker på. Det var det förra året, och det kommer det bli i år också. Kommer även träffa en kompis jag inte sett sedan StorCon förra året, haha.
 
Bilder på mina/våra cosplays kommer under StorCon. ;) Jag kommer försöka blogga därifrån, men kan inte lova att det kommer dyka upp mycket under tiden. Man har ju lite att göra på konvent, hehe.

2014-05-14
23:18:57

Bu.
Long time. no see, jag veeet! Jag är URUSEL på att uppdatera. FÖRLÅT! D:
Men ja, inte speciellt mycket har hänt typ.
Teaterskolefestivalen var förra helgen och jag var där. Det var... Kul men jobbigt. Jobbigt mest för att jag hade gått runt med huvudvärk i flera timmar och småbarnen skrek, sprang runt och hade sig. Då ville jag nästan strypa någon. 22.30-ish bestämde jag mig för att 'Fuck it, jag vill SOVA' och gick till där jag hade mina sovgrejer (för jag sov där så jag kunde hjälpa till). Tror ni folk hade börjat varva ner? LOLNOPE. Så det slutade med att jag, efter att ha sagt att jag ville sova och hälften i rummet inte hörde/ignorerade mig och heller inte lyssnade när en av ledarna försökte säga till dom, så röt jag till ordentligt. Typ "EY! Jag är trött och har ont i huvudet, kan ni vara lite tysta!", vilket det blev efter ett tag och några tillsägningar till.
Sen på morgonen ville dom inte gå upp. Vi blev väckta 7.30 av ledarna som spelade symbaler på grytlock. Efter ett tag tände jag taklampan, men ingen rörde på sig. Alla var typ 'meh jag packar ihop på fem minuter', och en tjej släckte lyset igen. När jag tände igen och hon var på väg att släcka igen sa jag ifrån. "Den som inte är klar innan 8 får ingen frukost!"
Jag skulle inte bry mig speciellt mycket, om det inte var så att vi faktskt sov på scenen som behövdes efter frukosten. Det var därför jag kände att jag KAN dra till med en liten... Fibb, hehe. Det blev fart på ungarna ganska snabbt kan jag säga. Det var kul, kändes lite skönt att småungarna faktiskt har respekt för de so är äldre.
 
Teaterskolefestivalen var dessutom sista gången Tummelisa spelades upp. Ganska skönt att slippa stressa inför det. Och framför allt slippa vara grön i ansiktet. (För er som undrar, ja, jag var grön i ansiktet under Tummelisa. Jag var Fru Padda. Bilder kanske dyker upp senare.)
 
Så nu är det bara fyraårsprogrammet på Ullevi och Änglarna som jag är med nu. Änglarna repar numera nästan enbart i Folkets Park (med undantag för imorgon då vi åter ska vara på Hagateatern), och det börjar bli helt klart där. Väggarna är på väg bort, om inte helt borta, och all scenografi plus kläder är där.
 
Änglarna har premiär på Folkets Park scenen den 31 maj. Har någon av er vägarna förbi Köping kan ni köpa biljetter på Turistbyron (I think), alternativt kontakta Hagateatern. Tycker verkligen ni ska kolla på den om ni kan, Ägnlarna är så sjukt duktiga! :'D
 
Nu är det s(c)ent (HAHA jag har sämst humor. Jag är trött) och jag vill sova, så jag ska 

2014-02-09
15:10:47

STORCONPEPPEN!!!
Jag och min kompis Antonia har bestämt oss för att göra tre cosplays var till StorCon i år. Det blir Andie och Seike igen i alla fall, haha. För att vi är bäst!
Sen får ni se vad det blir eftersom jag får in grejerna ;) En kommer ni inte få se fören StorCon haha. :P

2014-02-03
22:13:29

Update!
Okej, så, det som har hänt sedan sist.
Well, förra veckan avlivades en av familjens hundar.
Jag har tagit ur dreadsen och klippte håret igår.
Jobbet med Änglarna går vidare.
Även den andra teatergruppen går bra.
Um.
Ja, det är typ det.
Varit med en kompis både fredags och idag, en av Änglarna. Helt jävla slut efter allt, har fortfarande inte återhämtat mg efter i fredags.
Det suger apballe att man blir så sjukt slut efter att ha varit ute bland folk, men sånt är livet.
Har även blivit medarbetare på Social Fobi i Fokus (socialfobi.ifokus.se).
Därav min utmattning av att vara med folk.
Um, ja det är vad jag kan komma på just nu. Är helt jävla slut, precis kommit hem från den andra teatergruppen jag är med i (vi sätter upp Tummelisa och jag ska vara Fru Padda XD) så ska snart gå och lägga mig.

Over and out. God natt mina små freakz <3

2014-01-20
22:01:53

Så glad!
Testade och se om jag fortfarande kunde ha min lolitaklänning.
 
OCH DET KUNDE JAG!!!
 
Är så sjukt jävla glad just nu!!

2014-01-18
19:22:21

Kontaktinformation
För er som vill få tag i mig på andra ställen kan jag säga att jag finns på Twitter, Kik, Snapchat, Emocore och på ifokus.se.
 
Kik, ifokus.se, Emocore; KaiPon
Twitter och Snapchat; KaiPonVisp
 
Så ni vet. Dessa är mina officiella, aktiva konton. Kommer fylla på här emellanåt, så kolla in ofta. ;)

2014-01-18
19:16:35

Ångest
Har sån sjuk jävla ångest just nu. Tror det har att göra med att jag försöker sluta röka. Jag har tagit mn medcin som jag ska så vet inte vad annat det kan bero på.
Vill bara... Gråta, skära mig och dö, allt på samma gång. Jag orkar inte. Markiplier hjälper inte heller, och han brukar alltid hjälpa. Ska kanske gå ut till affären snart, köpa cigg.

2014-01-14
21:35:57

Tjena!
Som ni kanske märkt har jag varit borta ett längre tag.
Var hos min kompis i Skåne över jul och nyår.
Kan säga att inte mycket har hänt ändå, utöver att jag nu forskar till en pjäs vi ska skriva tillsammans.
 
Igår var jag iväg till Köping för att vara med teatergruppen jag är med . Vi ska sätta upp Tummelisa och jag har fått rollen som Fru Padda. Manus fick vi igår också.
Sen har jag börjat vara med Änglarna både torsdagar och fredagar nu. Yay.
 
Börjat kolla på japanska dramaserer igen. Så jag har börjat snacka mer japanska igen. Funk...
 
Oh! Min kompis har även satt i röda dreadlocks i mitt hår!
 
Det är typ allt som hänt den senaste tiden, utöver att min mobil har stendött, så har fått låna en av mamma. Så har ni mtt nummer får ni skicka ett sms med namn så jag har det igen, om ni inte redan gjort det.

2013-12-12
16:22:00

Hagateaterns alternativa julfest.
Ikväll är det dags för Hagateaterns En Alternativ Julfest. Änglarna har fixsat i ordning och så, det är verkligen jättefint. Först ska de visas lite delar ur de olika produktionerna, sen är det middag med tomtegröt, skinkmackor och julmust, sen är det paketutbyte för de som tog med sig klappar. Jag ska såklart vara med (jag lämnade aldrig Köping efter det att Änglarna slutade kl. 14, då det inte är värt att åja fram och tillbaka mellan Köping och Arboga), så jag har fixat smink och hår här. Jag kommer dessutom vara med i en av Änglarnas scener, där husmodersflreningen har Idla flickdans. Jättekul att få vara med faktiskt. :)

2013-12-12
07:57:19

Less
Jag är så sjukt less på folk som tror att man kommer ur en depression genom att bara "rycka upp sig". Det är inte så lätt! Man skulle aldrig säga "ryck upp dig" till någon i en koma, så varför är det standardresponsen när det gäller depression?
För att kanske få en bättre bild av vad en depression innebär kan jag göra denna jämförelsen;
Om man brytit ett ben så läker inte det över en natt, eller hur? Och om man skulle använda det benet under den tiden tar det längre tid för benet att läka.
En depression är liknande, någonting inom en är "brutet" eller "trasigt". Men väldigt ofta kan personen i fråga tänka att de problem hen har är inte alls någonting jämfört med andra, eller att folk kommer tycka mindre om en om man söker hjälp för det. Ibland en blandning av båda. Så man fortsätter använda det brutna benet, så att säga. Och till slut kommer det en punkt när man inte längre kan använda benet. Det kan väldigt ofta leda till självmord.
Och det för mig till en annan punkt; folk som säger att självmord är fegt. Det är det inte, det krävs faktiskt oerhört mycket mod för att faktiskt våga ta sitt liv. Själviskt kan jag hålla med om att det är, men samtidigt förstår jag hur de som tar det steget tänker, då jag själv varit där. Men ni skulle inte förstå hur mycket som krävs av en när man tar sitt liv.
Sen hatar jag när folk säger att man inte kan vara deprimerad för än den ena grejen än den andra. Ni vet inte vad personen går igenom inombords, så därför kan ni inte säga att man inte kan vara deprimerad.
Och folk som ler, skrattar och är glada kan också vara i en djup depression. Igen, ni vet inte vad personen går igenom.
Jag har varit i en djup depression länge. Det började när jag gick i fyran. Jag fick då höra att jag var för ung för att vara deprimerad, vilket gjorde att jag mycket länge höll det inom mig. Jag skrattade, log och verkade glad, men inombords ville jag bara dö.
Så snälla, sluta dömma, sluta vara ignoranta och börja bry er om era medmänniskor!

2013-12-10
12:00:00

Blogg My Life
Jag föddes den första oktober 1992 i Luleå. Jag är nummer fem på en barnskara på sex. Jag har fyra äldre bröder och en yngre syster.
Första natten jag var vid liv sov jag igenom. Så när mamma vaknade trodde hon jag hade dött. Det var första gången jag skrämde min mamma.
Mina föräldrar var aldrig gifta, så jag bodde med mamma tillsammans med mina syskon. Jag och mina bröder har olika fäder, men jag och min syster har samma föräldrar.
 
Jag kommer inte ihåg speciellt mycket av mitt tidiga liv, men jag vet att i skolan hade jag en del vänner men att jag även i perioder kände mig väldigt ensam. Jag vet även att jag och min syster började skolan ett år tidigare.
Skolan kunde gå mycket bättre för mig. Jag var ofta sen att lämna in eller hade helt glömt läxor och uppgifter, och jag kom aldrig riktigt igång med uppgifterna. Jag hade inget intresse i det helt enkelt.
 
Jag vet att jag gick de första tre åren i Luleå, sedan flyttade vi ner till Sundsvall. Jag kom in i en klass där de flesta känt varandra sedan lekis, även läraren. Jag kom in där som en fotbollsintresserad tjej, och blev naturligtvis mobbad. Det var även där, i fyran, jag blev deprimerad och fick självmordstankar.
 
En dag hade jag bestämt mig; när jag kom hem skulle jag gå in i köket, ta den största kniven jag hittade och ta mitt liv. Jag orkade inte mer. Då träffade jag en tjej som blev min bästa vän. Vi pratade och upptäckte att vi inte bodde så långt ifrån varandra, och jag kände att jag inte kunde gå igenom med min plan nu när jag äntligen hittat en vän.

Det var hon som fick mig intresserad av musik på allvar. Via henne hittade jag Aaliyah, My Chemical Romance och Evanescence. Musiken fick mig att fortsätta kämpa och har alltid funnits där för mig. Det är därför musiken är en sådan stor del av mitt liv idag.
 
Två år spenderade vi i Sundsvall, sedan flyttade vi därifrån ner till Örebro.
 
Jag gick två år på Brickebackens skola. Där var jag också lite mobbad, men hittade tre tjejer jag hängde med. Tyvärr var dessa tjejer som ville styra och ställa, i alla fall en av dem. Vi började bråka och i sjuan hade jag helt brytit med dessa tjejer. Vilket betydde att jag var helt ensam, jag hade ingen. Där igen kom musiken till hjälp, jag satt mest för mig själv och lyssnade på musik. Sedan bytte jag till Internationella Engelska Skolan i Örebro, eller IESÖ som den förkortades, även kallad Engelska skolan.
 
På Engelska skolan hittade jag två tjejer jag var med mycket, en bodde inte långt från mig. Visst, det blev lite bråk mellan mig och tjejen jag bodde nära för vi var med varandra så mycket, men vi har fortfarande lite kontakt via Facebook.
 
Under den här tiden kom jag ut som bisexuell, för då visste jag inte vad pansexuell var.
 
Jag var fortfarande deprimerad och hade fortfarande inte sökt hjälp; jag ville inte vara ivägen. jag tyckte att mina problem var inte så stora och att jag inte borde störa andra med dem. Jag berättade inte heller för mamma, som hade nog problem med mina bröder och min syster. Mina bröder ägnade sig åt kriminalitet och droger, eller i alla fall två-tre av dem, och min syster vägrade göra som hon blev tillsagd.
 
Skolan gick fortfarande väldigt dåligt, inte nog med att jag var deprimerad, jag hade svårt att bli klar med uppgifter, hade svårt med koncentrationen och att fokusera under lektionstid.
 
Gymnasiet gick jag på Karolinska Skolan i centrala Örebro. Jag gick tre år på Estet Teater och ett år på IV. Där lärde jag känna många med liknande intressen, och här började även mitt Japan intresse att gro.
 
När jag var 17 fick jag diagnosen ADHD efter att jag själv sökt hjälp hos BUP. Det började som samtalshjälp för mitt mående, men jag ville själv göra en utredning för ADD/ADHD.
Jag åt även antidepressiva ett tag efter att ha pratat med en läkare som sa att jag förmodligen hade en kronisk depression, men det hjälpte tyvärr inte. Gjorde snarare bara saken värre, så jag slutade med medicineringen efter ett tag.
 
Under mitt år på IV så flyttade vi till Arboga. Vilket betydde att jag fick pendla. En timmes bussresa enkel väg, varje dag. Bussen från Arboga gick väldigt tidigt också, på måndagar fick jag ta bussen som gick 5.25.
 
Här någonstans träffade jag en transgender kille över nätet och vi blev till slut tillsammans. Det höll dock inte länge, och han gjorde slut med mig via sms.
 
Efter det året hade jag sökt in till en folkhögskola i närheten, men kom inte in. Då fick jag stället plats på Vasagymnasiet i Arboga, och via kuratorn där upptäckte jag Glimåkra Folkhögskola. Jag sökte till Allmän Linje med inriktning Japan och kom in!
 
Under tiden på Vasagymnasiet träffade jag ännu en transgender kille som bodde neråt landet.
 
Innan jag började på Glimåkra dock så gick jag på UppCon 2012. Där, utöver att ha jättekul med vänner och få se ScReW live, så träffade jag på Seike och Yohio från Seremedy. Jag satt och började prata med dessa killar eftersom att jag visste att mina kompisar gillade dem. Jag trodde inte att jag skulle få se dem igen, eller att de i så fall inte skulle komma ihåg mig, men ack så fel jag hade. Idag, cirka ett och ett halvt år senare, har jag och Seike fortfarande regelbunden kontakt.
 
Någon månad efter UppCon var det dags för NärCon, och jag jobbade där som sovsalsvakt. Jag lärde känna en massa nya underbara människor, och även bandet Overworld, som jag fortfarande har kontakt med.
 
Sen flyttade jag ner, och gud så jag trivdes! Jag träffade så många underbara människor och lärde mig så mycket om mig själv.
Skolan gick dock sådär, det var med nöd och näppe jag klarade Matte B. Men det var även det enda ämnet, förutom japanska, som jag hade klarat.
 
Efter att ha firat jul hos min pojkvän, gjorde han slut med mig när jag skulle på tåget. Så jag fick sitta i flera timmar med ett brustet hjärta och lyssna på musik för att försöka döva smärtan.
 
Jag träffade en tjej som jag blev nära vän med, och senare tillsammans med. Men det tog slut efter att vi kände att distansen var för stor. Vi är dock fortfarande vänner.
 
Nu sitter jag här, 21 år, och inser att jag varit med om så mycket i mitt liv som det är. Just nu käkar jag medicin för min depression och ångest, har praktik på ett underbart ställe med underbara människor, och känner att det bara kan bli bättre. Visst, det skulle vara kul att bli tillsammans med killen jag gillar, men jag klarar mig även som singel.
 
Förlåt om detta var lite hur som helst, men jag har så mycket att berätta att jag ofta kommer ihåg i vilken ordning saker kommer i först efteråt.

2013-12-08
22:16:00

Kompis i Expressen.
Idag fick jag reda på att en kompis är med i Expressen. Så jag skyndade ivär innan affärerna stängde för att köpa ett ex.
Hon talar om sin tid på Hinseberg.  Jävligt starkt gjort, måste jag säga. Inte många som jag tror skulle våga gå ut i tidningen med sånt.
Länken till inslaget finns här; http://www.expressen.se/tv/nyheter/inrikes/sofia-levde-med-sveriges-farligaste-kvinnor/
 
På talom att vara med i tidningar så kom min insändare till DIalog på bblat.se in den 6:e. Det handlar om att vägra passa in och vägra ta att bli diskriminerad på grund av det. Den finns att läsa här; http://bblat.se/dialog/dialog/1.2303396-vi-kan-vagra-passa-in
 
Det märks att jag är less på att vara utstirrad och utdömd i förväg, va?

2013-12-07
00:04:30

Idag...
Idag har jag inte gjort så mycket. Igår kom en del grejer, varav några är till Seike, men utöver att fixa så jag kan posta iväg det har inte mycket hänt. Igår färgade jag dock håret, i färgerna Red Passion och Atomic Turqoise.
Sen har jag typ degat i sängen mest. Kollat Markplier på Youtube. Det är allt.
morgon ska jag på en okänd kvinnas 40-års kalas. Det är en kvinna jag träffade utanför pizzerian och hux flux var man bjuden. Ska bli... Intressant.

2013-12-04
12:25:28

Idag är en bra dag
Nu är klockan i och för sig bara strax efter 12, men än så länge har det varit en bra dag. Jag har sovit dåligt inatt, men var iväg och inhandlade hårblekning. Så det ska fixas snart. Men innan jag gick till affären bestämde jag mig för att göra det där besöket till Vasagymnasiet som jag planerat att göra så länge.
 
Det var verkligen jättekul att komma dit, nu när jag mår så bra och har så mycket att berätta! Åh, vad jag saknat henne!
 
Och hon blev väldigt glatt överraskad att se mig stå i dörren till personalrummet. Sneaky KaiPon is sneaky.
 
Sen när jag kom hem efter att tagit den där trippen förbi affären så såg jag att mitt paket från H&M kommit. YAY! Mer smink och grejer! ^_^
 
Nu ska jag fortsätta min dag, och vi får hoppas den fortsätter vara lika bra som den varit hittills!